Hej!

Idag jämför vi Internet 2001 och Internet 2015. Vad hade man för användarnamn? Hur mycket var man uppkopplad? Varför klippte sig Tina som Nick Carter?

Allt det här kommer ni att få veta nu.

Då kör vi.

Internet 2001 vs. 2015 – en sammanställning: 

1. Användarnamn:

År 2001:   Beroende på…man hade liksom ett användarnamn till varje tillfälle. Allt ifrån handboll007 (hotmail) till 389024820394890138109 (ICQ) till typ andra användarnamn som är för piniga för att avslöja här.

…typ mitt första användarnamn på Lunarstorm. Minns ni förra inlägget där jag skrev typ “kom ihåg att våga göra saker….för allt som kan gå fel…kan alltid gå rätt…eh”.

Precis det.

Det gäller inte att vara tolv år och skapa sitt första användarnamn på Lunarstorm,  för precis allt som kan gå fel, går fel! Jag lovar!

…och man kan inte blanda “sexy” och “dream about me” och tro att det står för skilda saker…för om man sätter ihop de två orden, så blir det något helt annat, DET KAN JAG LOVA!!!

Gah, orkar inte mer. Vill ni veta exakt hur det gick till så kan ni läsa om det här (länk), har inte tillräckligt med självdistans idag för att berätta om det (igen).

År 2015: Mitt eget namn, mestadels.  Vilket känns skönt eftersom min historia med att välja användarnamn under eget ansvar inte har fungerat…antagligen.

2. När man är uppkopplad:

År 2001: Efter klockan 18 för när man är 12 år och “hänger dagligen på Lunarstorm och mIRC” så lyssnar man på mammis!

Nä, problemet var egentligen inte att mamma sa “INTE EFTER 18 TINA!!!!” utan att det var så himla svårt att smyga med det. Enda gången man kunde vara på Internet innan kl. 18 var när ingen var hemma. Jag kunde var expert på att smyga till datorn, stänga av ljudet på datorn, skriva på tangenterna så tyst som möjligt. Men det spelade ju ingen roll för så fort jag tryckte på knappen “koppla upp” så hände…alltid…detta:

“TINA, jag sa efter 18! Du vet att det är dubbelt så dyrt nu!”

“MEEEEN JAG TRODDE KLOOCKAN VAAAR DEEET”

(det var den inte)

År 2015:  Hela tiden. När jag vaknar. När jag går och lägger mig. När jag säger till Jacob att jag “inte gör något” fastän jag egentligen scrollar igenom Kylie Jenners Instagram för 100:e gången.

En gång gick det så långt att jag typ…glömde…bort… Jacob.

Jacob stod i duschen och frågade efter en handduk. Så jag hämtade en handduk.

Sedan råkade min mobil vara typ exakt där handduken var.

…okej, mobilen var i ett annat rum men fortfarande, supernära…

…eller i alla fall på samma våning…

…i alla fall…jag började surfa på mobilen istället. Gick in på Aftonbladet, någon blogg, som länkade till en annan blogg, så jag gick in där också, sedan Facebook, en till blogg, en till blogg…och…

….jag glömde…Jacob… duschen…i 20 minuter.

Jag hörde inte ens honom när han ropade “VAAAR ÄR HANDDUKEN??!!” i 15 minuter. Fastän jag var på samma våning. Fem meter bort.

Kanske vore det här typ okej om det aldrig hände igen. Att det bara vara precis den här gången. Men det var det inte. För samma sak. Exakt samma sak…hände…igen.

Dagen efter.

*ohps*

3. “Minnesvärda ögonblick”:

År 2001:  När jag installerade mIRC.

För er som inte vet vad mIRC är så kan jag berätta för er att det är som en chatt klient där man får tillgång till massvis av chatt-rum. Det var en helt annan värld, en tid innan profilbilder och presentationer som visade “vem man var”.

Jag var tolv år när jag lyckades installera mIRC helt själv. Jag minns hur förvånad jag var då, för en 12-åring, så verkade allt superkomplicerat! Jag hade ju liksom slutat med Barbies för bara några år sedan och nu skulle jag liksom installera en chatt-klient helt själv??!!

Jag minns också hur himla glad jag var att jag hade lyckats installera det. Helt plötsligt befann jag mig i en värld där jag kunde vara precis den man ville vara.  Hette jag “gullig_tjej” på mIRC då var jag en gullig tjej! Inget annat!

…helt plötsligt var jag inte den mulliga tjejen längre. Jag var ingen tönt. Någon som någon kunde säga elaka saker till. Jag var inte tjejen som hade ont i magen innan skolan för jag var rädd för vad någon skulle säga om mig. Jag var allt jag inte var. Vilket var skönt när man annars gick runt och var konstant obekväm med hur man såg ut, hur andra såg på en och vem man var. Det var som en plats där jag kunde vara fri.

…och kom ihåg… om du hängde på mIRC år 2001 på chattrum som “varbergagården” och “mellringe”…kom då ihåg att gullig_tjej var….den… här: Hehehehehehe.

Sidnotis – den här frisyren kommer från att jag var superkär i Nick Carter när jag var liten och mitt bästa sätt att komma nära honom var att typ klippa mig nästan exakt som honom  (+ köpa varje Frida-tidning som hade artiklar om Backstreet Boys).

Nick Carter kommer aldrig att få veta det.

En gång blonderade jag två (tjocka) slingor längst fram för att komma närmare Nick Carter ännu mer. Men jag såg inte ut som Nick Carter alls. Istället så liknande jag mer och mer sångaren i  B-pojkbandet “The Moffats” från Kanada.

“….don’t do it Tina, don’t put those highlights in, you will not get closer to me, you just look like the singer in The Moffats and you know that they are a super cheap copy of us….from Canada…come on Tina…don’t do it….”

“…sorry Nick already did it…ohpsiee….”

Gah. Måste. Fokusera. Vi går vidare.

År 2015:  Typ att jag har en blogg där jag kan skriva om traumatiserande barndomsminnen och ha kul samtidigt. Sparar in på mycket dyr terapi. Nu kan jag spendera pengar på något annat kul!

*woop woop*

Pusshej/Tina

ps. Googlade på bilder på Nick Carter och hittade den här:

Extremt tacksam över att jag inte “ville komma nära” och “klippa mig exakt som Nick Carter” när han såg ut så här. Man kan verkligen se livet från den positiva sidan, hela tiden!  ds. 

ps. 2. Om ni fortfarande är intresserade av min Giveaway kan ni läsa om det HÄR. Jag lottar ut förstoring av ett av mina foton som jag tog när jag var på safari. Tävlingen pågår till den 10:e september och man kan tävla via Facebook och Instagram. ds. 2