Hur man ger ett bra första intryck (lektion 1)

Hej Hej!

IMG_0920

Ni undrar kanske varför jag la upp en bild där jag har mitt mimmi-diadem. Jo, let me tell you a little story.

Jag har ju flyttat (yay!) och när jag packa upp mina saker med mamma så hitta jag mitt mimmi-diadem från Disneyland. Jag satte på mig diademet direkt och sa “Är jag inte FIN mamma?! Tihi!”.

Några timmar senare gick jag ut till korridoren för att ta en glas vatten. Träffar då en annan tjej som bor i samma korridor, “åh nu är det viktigt att jag ger ett bra intryck”, tänkte jag.

Hon: Hej! Är du ny här?

Jag: Jo, Tina heter jag!

Hon: Ja, det var du som typ var i Kina va?

Jag: Jo precis! Det är jag det! Hehe

Och efter det började vi prata om lite allt möjligt (typ vädret, korridoren, Kina). Vi skrattade till och med tillsammans och jag kände mig riktigt lyckad och rolig och tänkte för mig själv “Alltså, jag vet jag har humor, men oooh man I really stepped up my game”.

Precis när jag ska gå så kliar jag mig i håret och då känner jag att något är fel. Något är i håret. Ett hårspänne, hmm nej, lite större, ett diadem, vad fan har jag fått det ifrån?! ÅH NEJ INTE MIMMI-DIADEMET! HELVETE!

Jag (medan jag tar av diademet): Eh, ohps, hade jag det här i håret, alltså jag går inte runt så här jämt. Bara ibland. Ha en trevlig dag då!!!

Och det är SÅ mina vänner man gör ett riktigt bra första intryck.

PS. Jag var lite orolig att jag inte skulle ha något att skriva om när jag kom hem till Umeå. Funderade om jag kanske skulle ta tåget till Vännäs “bara för lite spänning” men nu är jag ganska lugn över detta. Det här fixar ju bra alldeles själv. DS.

2 thoughts on “Hur man ger ett bra första intryck (lektion 1)

  1. Hmm.. Jag lyckades med en liknande grej när jag träffade min nya granne i Uppsala… Jag hade precis varit ute och joggat.. lite svettig och flåsig får jag syn på grannen! SHIT, jag måste passa på att hälsa på en gång! Det blir så pinsamt om man struntar i det när man är nyinflyttad.. tänkte jag.. Så jag gick fram och hälsade på grannen! “HEJ!! Är det du som är Björn?! 😀 ” Svar: “JA!.. Eller ehh.. va? Nä Simon heter jag.. ” Jag: JAAAJUST, förlåt det är bara för att båda namnen innehåller ett Ö”

    Ska aldrig mer prata när allt blod strömmat från hjärnan till benen..

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s