Heej!
Först vill jag säga tack till alla som har gillat och kommenterat mitt inlägg på Facebook. Det gjorde mig så himla pepp och glad. En person som jag inte känner delade till och med mitt blogginlägg till hennes väninna, som tidigare bott i Tanzania, för att se om väninnan kunde ge mig några råd. Även om jag är mogen och redo för det här så vet jag självklart att detta kommer bli en utmaning och varenda litet stöd betyder otroligt mycket.
Hur som helst. Jag började mina förberedelser igår kväll med att kolla upp malaria och malariaprofylax. För så’n är jag.
Hehe, nu sitter Jacob framför datorn och tänker “Gah, hon sa att hon inte var framför datorn och kollade upp grejer inför Tanzania”.
*ohpsie*
Jaja…nu har det hänt Jacob, så låt mig får presentera förloppet:
21:20: Googlar “malariatabletter”. Får tips om en medicin som heter “Malarone”.
21:25: Kollar priset på Malarone och inser att jag kommer att få betala 342 kronor för 12 tabletter. Behöver sex kartor och inser att det blir typ 2200 kronor.
21:30: Söker på “malariatabletter billigt” (HAHA, inser nu i efterhand att den här sökningen inte kändes så legitimt, ungefär som sökningen “silikonbröst + billigt”)
21:40: Hittar ett tips om ett profylax som heter “Lariam”.
21:45: Kollar priset på Lariam och tänker “500 kronor för två månader, åh, det är ju sjukt mycket billigare” och “Varför tar alla Malarone för? Det är ju sjukt oekonomiskt och osmart?!”
22:01: Hittar en tråd på familjeliv.se om Lariam och ser detta:
Okej. Så Malarone blir det då.
Hehe. Ska erkänna en sak. I en minut… kanske två minuter… tre minuter… kanske… en…dag så kanske, kanske, jag övervägde att inte ta något alls som ett levande experiment. Jag kunde impregnera mig i myggmedel innan jag åkte, vara supernoga med myggmedel och myggnät och köpa en… myggdräkt?
*snyggt och praktiskt*
Ändrade mig snabbt efter att ha frågat några kompisar (som varit i Tanzania) om det är värt med malariatabletter. Och det var inga frågetecken där inte!!!! Ta malariatabletter!!!!. Plus, så känns det ganska osmart att åka till ett område med hög risk för malaria, utan malariatabletter. Speciellt med anledningen “det är för dyrt” och “nu kommer jag inte ha råd med ett par nya höstskor” när en fattig familj i Tanzania skulle göra allt för en karta tabletter.
Pusshej!
Tina
Jättetråkig blogg (SKOJA.) 
Jonna och mattias tog Lariam innan de backpackade och inget konstigt hände dem. Plus att läkaren skriver ut en extra karta som man tar en månad i förväg för att man ska se hur man reagerar på dem. Så det är väl lite olika men kanske värt att prova om det skiljer mycket i pris?
usch läskigt att läsa om biverkningarna på Lariam, tur att du ändå tog det andra alternativet, värt pengarna!
sv: tack jag hade det jättebra, och kul att du gillar mina reseinlägg blir så glad 😀
ja det känns nog som en vettig idé att satsa på dom där tabletterna i alla fall! 😀
Man ska ta de medicinerna som krävs för att inte bli sjuk, det kan jag hålla med om.
Men om du har bott där som Au pair så kanske du har några roliga tips på olika saker. 🙂
Blir lika glad av dina blogginlägg som dina kommentarer i min blogg!! Alltså, du måste prova ägget – det syns knappt och smakar än mindre! 😉 En utmaning – det vågar du aldrig göra…. (jag och mina vänner säger jämt så för då måste man svarar “vågar inte jag??” och så gör man det!)