Hejhej!

Dramatikern här:D

*wiiiiiiiiiiii*

Haha alltså. Jag avslutade förra inlägget med att jag började höra reggea musik. Vilket var fint och fick mig på lite bättre humör.

Men sedan spelades exakt samma reggae låtar i tre timmar. Samma fyra låtar. Igen. Och igen. Och igen. Och igen.

Och reggea versionen av Rihannas låt “umbrella” är INTE lika bra den 20:e gången på två timmar. DET KAN JAG INTYGA!!! HELT KLART!!!!!

Det som dock var positivt med detta var att jag bytte fokus från hemlängtan till ren överlevnad och hur jag kunde “råka” ta sönder cd-spelaren i baren på ett snyggt sätt.

Så…det var bra.

Annars så är det lite bättre idag. Hemlängtan går verkligen över även om det känns extremt jobbigt i stunden.

…eller så var det bättre idag pga att en timme av fyra så var barnen superduktiga, koncentrerade och tysta! O.M.G. Kanske sen med denna upptäckt, men vad barn är söta när de är tysta?!!? Och om de ej bråkar om vem som vill fläta sönder mitt hår så blir de ännu sötare?!?!

Barnen var så fina den där timmen att i en nanosekund, EN nanosekund så trodde jag till och med att jag skulle åka hem till Sverige och skola om mig till lågstadielärare istället.

Men två nanosekunder efter det kom ett av barnen fram till mig, sa “look teacher….looook” och stoppade upp ett sudd i näsan.

…e…h…en…annan…gång…kanske…

Pusshej!
Tina