Hej,

Jag och Jacob tjafsade precis om vem som skulle handla. Jag tänkte att jag går igenom det med er (inkl. argument)…för varför inte??!!!

Fredag 17:20: 

Jag argumenterar för att Jacob ska gå och handla eftersom det bara är “nååågra” saker.

“Kan inte du gå och handla idag? Det behöver ju bara nååågra grejer vi behöver för att göra något lätt, typ hamburgare”

..men nej! Jacob kontrar och går på taktiken att “vi” ska handla. Typisk Jacob taktik (eller så är det för han faktiskt vill att “vi” ska handla men man kan inte vara mjuk mot sin motståndare – går.inte).

“Nä, men kan inte vi gå och handla?

…men jag har en idé för jag var nämligen och handlade HELT SJÄLV för två dagar sedan. Alla vet att man kan utgå från tidigare händelser när man tjafsar om vem som ska handla. Alla vet det.

“Meeeeeen jag var ju precis å handla. För två dagar sedan. Du vet när jag köpte MASSA saker och gick 600 meter med en SUPERTUNG matkasse. Den gången”

JACOB KONTRAR IGEN!!!!!!! Denna gång för att påminna mig att Jacob också handlade själv  i veckan – nämligen igår. En dag efter jag handlade.

“Men jag var ju och handla igår?”

GAH! Nu måste jag tänka om. Men jag har något som Jacob inte har tänkt på. Detaljer. Han har inte tänkt på detaljer. Det här kan vara ett vinnande kort. Jag bara vet det.

“…amen potatis ja! det är ju EN grej. Jag köpte ju minst 10 grejer sist. Om vi räknar ut det jämt så har ju du minst 9 saker att köpa tills vi är jämt, det är standard!”

Jacob blir tyst i någon sekund. Jag hinner tänka att nu har jag det, nu har jag det. Om jag bara är lite gullig. Jag kan erbjuda honom att skriva en lista, det är ju typ halva jobbet. Eller hur? Om jag erbjuder mig skriva en lista så har jag det, jag bara vet det!

“…älskling….jag kan skriva en lista också, se här jag kan skriva här, hamburgebröd, ost, vad var det mer? Lök? Jag kan skriva en lista så är det bara för dig att gå, du behöver knappt göra någonting! Förutom att gå till affären. Men annars, ingenting…”

…men NEJ, han kontrar. När jag minst anar det. Och han använder ett offer-kort. Att han inte är sugen på hamburgare. Alla vet att detta är ett relativt effektivt kort. Kanske har jag en ide att kontra med, men det här kan bli svårt.

“…meeen jag är ju inte ens sugen på hamburgare?”

Okej. Jag kör på det sista kortet jag har. Det är ett svårt beslut. Kanske är jag hungrig för all framtid. Men kanske funkar det. Och det är allt som är värt just nu.

“…MEN DÅ ÄR JAG INTE ENS SUGEN PÅ MAT! DÅ LÄGGER JAG MIG HÄR OCH SOVER, JAG BEHÖVER INTE ENS MAT!!!!!!!”

Jacob: ….

*jag vann*

Om det är något tips jag har angående “ge upp” så är det att “ge upp” fungera utmärkt när man bråkar om saker i hushållet. Typ om vem som ska laga mat. Då kan man bara säga

“jag äter inte idag, jag går en diet på luft, hejdå!”

(tillslut lagar den andra mat och då är det superlätt att bara “hänga på”)

Vill dock påpeka att jag en minut efter jag sagt “SKA INTE HA NÅGONTING” ändå gick med på att följa med. Inte för att jag inte vann, utan för det är bara sån jag är! En snäll och stöttande flickvän helt enkelt.

Slutade dock med att Jacob inte fick köpa lättöl då jag glömde mitt leg och kassörskan på ICA verkligen inte ville riskera att han köpte ut till mig (fast jag är 28).

Sååå…älskling…SA JU ATT DU SKULLE GÅ SJÄLV!!!! Hade du vart själv hade du haft en sexpack lättöl i kylen men nu har du inte det!

Pusshej!

Tinis