Sitter ute på ett landställe och gör ingenting. Gu’ vilken panik jag kan få innan jag vet att jag ska göra ingenting. För det första är jag superrädd för att allt det lugna och tysta ska typ förgöra mig. Jag menar, kanske bär jag på något inombords som inte kommer fram förrän jag får lugn och ro. OCH TÄNK OM DET JAG BÄR PÅ ÄR JOBBIGA SAKER??!!!! TÄNK OM JAG GÅR DAG UT OCH DAG IN OCH ÄR JÄTTEOLYCKLIG MEN JAG FÖRSTÅR INTE DET FÖRRÄN JAG FÅR LUGN OCH RO OCH HOLY CRAP THAT SCARES THE FUCKING SHIT OUT OF ME. HELP ME LORDDDDDDD.
I alla fall. Nu är jag här och jag är trygg och stabil! Plus att jag får umgås med Jacobs familj. 

Det känns dock som om jag inte har någon koll på mina känslor MEN det kan bero på att jag 1. är lite dålig i magen 2. har ätit godis sedan jag fick mitt påskägg igår 3. har musarm.

En bild på mig när jag insåg att drömmar inte tar slut och man kan få påskägg oavsett hur gammal man är(!!!). 

Pusshej!