Balkonghäng och jag gråter ut offentligt (ovanligt…*not*…)

Ny dag! Ny blogg! Nytt tillfälle att berätta om mitt liv. Kul.

Okej. Från början. Startade dagen med att inviga balkongen ordentligt. Drack kaffe ur min kaffemugg med hjärtan på, hade min snuggie till hands och kände mig sååå lycklig! Att vara på min balkong är nästan som att vara utomlands. Älskar det!

img_4622-1

Balkong + sol + snuggie + kaffe = *LiVeT*

Sedan tog jag cykeln till mina morfäder. Solen sken. Jag tänkte massor av fina tankar. Tänkte på hur många jag älskar som älskar mig tillbaka. Allt som är viktigt är kärleken. Och att våren är här.

Två sek senare hoppade min kedja IGEN. Det var inte ens ett litet gupp. Kanske ett gupp på 0.00000001 cm.

………och då försvann alla fina tankar om ni förstår vad jag menar ;))))))))))

Blev så jävla arg. Var som en våg av ilska. JAG HADE JU PRECIS FIXAT TILL DIG CYKELJÄVEL??!!!!!!!! JAG HADE JU T.O.M SKRUVAT ISÄR DIG OCH IHOP DIG???!!! D är inte alla som gör ju!!!!!! Vårkänslorna försvann abrupt. Jag brydde mig inte om någon jävla “kärleken är allt”-känsla. Jag hade olja över hela händerna och allt jag ville göra var att grina.

……..sååååååå det var det jag gjorde……………

 

giphy-12

*surprise*

Inser nu att jag gråtit offentligt över cyklar flera gånger tidigare. HAHAHAH. En gång fick jag punka på väg hem från mitt förra jobb (i Umeå). Jag höll som inne på alla känslor men tillslut orkade jag inte…så…jag släppte ut allt (VERKLIGEN. SLÄPPTE. UT. ALLT). Trodde ingen såg. Men det gjorde någon. Som jag jobbade med. Heheheeeh.

Den här gången kom ett jättesnällt par förbi och såg……..mig. Dom var supergulliga och fråga om jag behövde hjälp. Jag: “dddder ääärr llluggnttttt”. Insåg snabbt att det kanske inte såg ut som “allt var lugnt” så sa la till ett “asssså….jjag hhhar mmmmkt kkkänslorr…bbbbliiirr….sssåhär….nnnäärrr…jjag…..ärrr….argg…..”.

Var nog dock inte anledningen till att dom vågade lämna mig själv med min cykel. Var nog mest att jag sa: “…mmmin…mmmammmma….kkkmmmrrr….nnnnog….hhhhittt….snnnnart”.

Jau.

Nu är iaf cykeln fixad. Det kan ha varit så att bakhjulet inte satt sååååååååååå himla mycket på plats som det borde.

….så ja:p:p:p behöver nog bli bättre på att skruva på hjul som jag skruvar isär:p:p:p:p:p……

Men att hålla inne på mina känslor offentligt kommer jag nog aldrig att göra. Det går int’. För mkt känslor – för lite plats. Har inte tid. Får bli som det blir.

Mvh/ offentlig gråtare…OCH STOLT.

Ps. vill ni läsa om fler grr jag gråtit över min cykel så kan man läsa det HÄR. Ni bah; “FINNS DET FLER INLÄGG OM DET HÄR? Jag bah; “mmmmmm…såklart! Tihi” Ds.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s