Hej!
Som vi alla vet fick man reda skatteåtebäringen i veckan. En vanligtvis dramafri upplevelse.
Men inte inte denna gång. Denna gång var annorlunda.
Det började dock bra. Jag lyckades komma in på min deklaration en hel dag innan man kunde det (på grund av att jag är en datahacker som inte ger mig!). Men sedan hände något efter jag kom in.
…när jag loggade in var det som en liten “notis”. En notis jag aldrig sett förut. Det stod att jag hade bilagor att fylla i. Bilagor.
…och sedan ser jag det här:
…och jag har ALDRIG HAFT ETT FÖRETAG!!!! JAG ÄR INGEN ENSKILD NÄRINGSIDKARE!!!!!! Enskilda näringsidkare är INTE JAG!!!!!!!!!!!!! Det är typ människor som helt enkelt, inte är jag. Har till och med intalat mig själv halva mitt liv att “jag aldrig någonsin ska starta företag för det verkar superkrångligt och helst vill jag deklarera på fem minuter plz”.
Jag har läst typ 30 hp redovisning totalt i mitt liv och vad jag lärt mig är att:
- Det tar inte fem minuter.
- Jag vill inte göra det här.
Needless to say….I freaked……out.
Försökte tänka på alla möjliga aktiviteter som typ var en företagsaktivitet under 2015. Kan det vara när jag lottade ut en safari-tavla till min kompis Lina? Kan det vara den gången jag skrev att bästa sättet att överleva vintern i norrland var att köpa en spade från Rusta???!! Tror någon på riktigt att jag gjorde reklam för Rusta???!!!!
KAN DET VARA MIN BLOGG?! Jag har ju hört att bloggare får såååå många skattesmällar. Kanske för att de tjänar pengar på det, men vem vet, kanske skatteverket också skattar sådana som går minus på bloggen, OCKSÅ?!
(om man ska tro vad som sägs i media så räcker det typ att säga ordet “blogg” högt så får man antagligen en förhöjd skatt på 300%)
…och till sist “NÅGON måste ha anmält mig och i så fall vem???!!!”
Frågorna var många. Men jag hade inte tid för det – för jag var tvungen att ha en plan.
Så – medan jag stod i kö till att ringa Skatteverket (för att fråga vad som händer och vem som sätter dit mig) så funderade jag på hur jag skulle lösa det här – om Skatteverket inte trodde mig. För något var ju fel och jag var ju absolut inte enskild näringsidkare (plus något försökte sätta dit mig).
Jag tänkte på flera saker. Hur jag skulle lägga upp det. Jag skulle vara cool men ändå rak. Inte panikig och säga saker för fort. Ingen fattar vad jag säger när jag har panik.
Jag. måste. Vara. Lugn.
Sedan tänkte jag på vilken strategi jag skulle ha om ingen trodde mig. Så jag tänkte på vad människor som faktiskt skattefuskar brukar ursäkta sig med (Ja. Jag nådde dit. Var plan C). Vad brukar dessa personer med MASSOR med pengar säga som egentligen har typ tvättat pengar och har pengarna i någon konstig bank i en ö utanför Storbritannien (har läst Snabba Cash typ 1,2,3 – har koll). Vad säger skattefuskare? Hur beter dom sig? Hur kommer dom undan? För om någon som faktiskt fuskar kommer undan med någonting så måste ju jag som är helt oskyldig komma undan med exakt samma sak! ELLER?!
Jag hann dock inte tänka så mycket mer för efter 20 minuter kom jag fram.
“Hej, du har kommit till Skatteverket…”
(precis där så glömmer jag alla möjliga strategier jag har kommit på – överhuvudtaget)
“HALLÅNÅGOTÄRFELJAGÄRFÖRETAGARETYPENLIGTSKATTEVERKETMENJAGÄRINTEDET!!!!!”
“eh, va?”
“Eh, jo jag, eh, det står att jag är enskild näringsidkare i min deklaration”
“Okej”
“…MEN JAG ÄR INTE DET!!!!! Jag har inget företag överhuvudtaget!!!!”
“Oj, men det låter ju jättekonstigt”
“…JAG VET! Det är som någon har hittat på”
“Okej, men så du är säker att du inte har några speciella tillgångar”
“Tillgångar, JAG? HAHAHAH. Nä. Har typ ej råd med ett tält. Kanske ett från Rusta men annars inte.” (gah, måste sluta nämna Rusta överallt, inte bra)
“hmmm…okej…så ingen fastighet?”
“HAHA. nä. Jag säger ju det, det här är superkonstigt! Något är helt fel!”
“hmmm…och du är heeeelt säker?”
“Ja! Aldrig vart så säker i mitt liv. På någonting.”
“…hmmm…men skog då? Har du skog?”
“…………”
*tystnad*
“…öhhh….om…jag…har….typ…..något….träd….räknas….det…då?
“Ja, det räknas”
“Så det är skogen?”
“mmm…det är skogen”
“…och inte att jag hade en utlottning på min blogg där jag gav en safaritavla till min kompis Lina gratis?
“Nä, det är skogen. Garanterat”
Sedan frågade jag vad jag kunde deklarera. Hen sa verktyg, om jag fick för mig att hugga ned ett träd eller så. Och sedan fick jag reda på att jag måste deklarera varje år fastän jag frågade om det verkligen var nödvändigt för “jag hänger faktiskt inte där, alls, den liksom bara är där”.
Så. Ja. Det här är jag. Det här är mitt liv. Vet inte vad jag ska skriva mer.
Pusshej!
Tinis (snart nyexaminerad ekonom, bloggare – och näringsidkare)
One thought on “Hur man inte ringer Skatteverket del. 1”