Hur man hyser agg på något i FLERA ÅR (en hälsosam guide för ett hälsosamt beteende)

Den 13:e maj 2017:

Jacob: …jag tänkte köpa ett fodral till min Playstation Vita*

Jag: mmm….

Jacob: men billigt….som den där ka….mera….väskan.

Jag: kameravä….vadå?

Jacob (*inser att han har gjort ett stort misstag*): öh….kameraväskan….jag köpte………..för något år sedan……………

Jag: …just det…..kameraväskan….nu…..minns….jag…..

Jacob: ….meeeeeen jag trooooddeeee duuuuu haaaadee kommiiiitttt ööööövveeer deeeet häääär….

Jag: Nej!!! Självklart har jag inte det!!!

Jacob: ….

Jag: …..meeeen det fanns så mycket plats i den! Den var så praktisk! Hur kan jag ha glömt detta?! Hur kan jag ha kommit över detta? Hur kan jag ha gjort det?!

Året var 2014.

Sommaren hade kommit till Umeå. Jag och Jacob hade, några månader tidigare, köpt en systemkamera gemensamt och till den ingick en kameraväska. Visst den var lite stor men typ ALLT fick plats. Kameran. Pengar. Pass. Ipren. Snacks. ALLT. Jag älskade den kameraväskan. Mer än allt annat i hela världen.

Screen Shot 2017-05-14 at 18.35.42

Ett kollage jag har gjort för att visa hur mycket som fick plats i den bästa kameraväskan i hela världen. 

Jacob tänkte själv (dvs. utan att konsultera med mig) att vi ändå kanske skulle ha en mindre väska? Den där kameraväskan där precis allt i världen fick plats och som var helt genial kanske var liiiiiiiiiiiiiteeee för stor. Så han köpte en ny. På Ebay. Jättebilligt. Samtidigt spelade han en del frisbeegolf och tänkte att han typ kunde använda den stora kameraväskan till hans frisbees (självklart kunde han det, det var ju den bästa väskan i hela världen och allt fick plats, även frisbees).

Hur som helst. Kontentan av detta. Kameraväskan han köpte på Ebay gick sönder på typ en dag och när jag frågade var den gamla väskan var så visste han inte. Den var borta. Och allt som fanns kvar var en kameraväska som sög. Och den väskan som var den bästa i hela världen var borta åhhhhhhhhhhhhhhhh…………..guuuudddddd…..

Låt oss säga såhär. Jag trodde att jag hade kommit över det. Men det har jag inte. Men det helt fantastiska med att vara ihop så länge som jag och Jacob har varit är att man kan hysa agg mot något i flera år latent och sedan bara ta upp det år efter år efter år efter år! Det tar aldrig slut! Helt underbart!

Troligtvis kommer jag att glömma händelsen med kameraväskan (dvs. kameraväskan-gate) snart . Kanske till och med om 10 minuter. Vem vet.

…men om några år så kommer vi att prata om kameraväskor igen och då är vi igång. Precis som idag.

År 2027:

Min hypotetiska avkomma (*hittar en kameraväska gömd långt inne i garderoben för Jacob vågar inte ha kameraväskor framme sedan den 13:e maj 2017):  …pappa….vad är det här? Vad är det här för något?

Jacob (*viskar*): eh….ja…..det är en..kameraväska…

Min hypotetiska avkomma: ...EN…KAMERAVÄSKA PAPPA?! Vad är det?

Jacob: schhhhhh…….eh……mamma kan ju höra älskling….och vi bor ju kvar i vår trea i Ladugårdsängen fortfarande för vi orkar inte flytta på oss så hon hör ju superlätt….och ja…

Jag (kommer in i rummet): …vad pratar ni om?

Jacob: ….ingenting älskling! ingenting!

Min hypotetiska avkomma (*kan ej vara diskret precis som mig*): ….VI HAR HITTAT EN KAMERAVÄSKA MAMMA! Kolla här! Vad är det för något?! Vad är en kameraväska för något?!

Jacob: …

Jag: just det….kameraväskan….från….Ebay…………nu minns jag…jag som glömt bort men nu minns jag……igen…………….

Jacob: …

giphy-7.gif

Tihi. Hejdå.

/Tinis

 

*Playstation Vita: något *GaMeBoy-AKtIGt* som (enligt Jacob) floppade rejält i samma sekund som den släpptes och Jacob har antagligen haft det i förrådet i flera år och nu har han tagit upp det från förrådet och undrar varför han inte använt det tidigare. Jag undrar det också eftersom jag älskar den!!! Aldrig mer tråkiga flygresor!!! Aldrig mer tråkigt någonsin!!!

 

Hur man skriver en bok – del. 1

En av mina drömmar är att skriva en bok. Från start till slut. Den behöver inte vara superbra men bara jag liksom GÖR det. Att ens göra det är huvudsaken.

Igår kom jag på en plan. Och jag var jättenöjd. I två minuter.

Onsdag 21:03

Jag: mmmmm…jag har en bokplan nu!

Jacob: okej, låt höra?

Jag: mmmm…jo…jag har som mål att vara klar till när jag blir 30…

Jacob: mm…

Jag: …sååå det är om exakt 365 dagar

Jacob: mmm….

Jag: sååååå det är en sida per dag för en bok kan ju typ vara 365 sidor! Lätt!

Jacob: mmm…..

Jag: ….och eftersom sidorna i en bok är mycket mindre än en A4 så behöver jag ju bara skriva en halv sida. Det är som matte! Ren logik!

Jacob: …mm…har du tänkt på att texten i böcker oftast är mycket mindre än texten i Word? Bara så du vet menar jag!

Jag: ……………………………………………………………………………………………

Jacob: …så du kanske måste tänka om din plan…lite…bara lite….

 

Jag: ………………………………………………………………………………………….

tenor-2.gif

Hade. På. Riktigt. Inte. Tänkt. På. Detta.

Att göra:

  • Googla minimumgränsen för en pocketbok (i sidor)
  • Googla hur man skriver en bok och samtidigt klara av ett heltidsjobb utan att bränna ut sig
  • Googla hur man kommer på en bra historia, typ jättebra och hållbar!
  • Googla på hur man skriver JÄTTESNABBT! TYPSÅHÄRSNABBT!!!!! (det har jag i och för sig en talang för MEN med tanke på hur mycket man måste skriva per dag så måste jag skriva ännu snabbare, snabbare än blixten!)

Slut.

Godnatt.

 

Bevis på att ingenting behöver förändras del. 1 (*birthday edition*)

…..JAG FYLLER ÅR IMORGON!!!!!!!!!!!!

Screen Shot 2017-05-09 at 18.48.08.png

*wiho*

Men asså, jag blir så trött av tanken att saker och ting ska förändras bara för man blir äldre. Ingenting behöver ju förändras. Ingenting behöver förändras så länge man inte vill.

Exempel:

  • Idag gick jag till jobbet i mina kontorsbyxor som hade en tandkrämsfläck på ena benet. Om jag brydde mig om sånt för ett år sedan? Nej. Om jag brydde mig idag? Nej. Om jag torkade bort det med mitt eget saliv? Ja.
  • Jag köpte en vit blus av linnetyg för en vecka sedan. Om jag redan har spillt? Ja. Om jag skulle ha spillt för ett år sedan? Ja. Om jag vet var alla fläckar kommer ifrån? Nej. Om jag ska köpa Vanish? Tror det.
  • Jag gillar fortfarande att öppna kinderägg. När Jacob frågade mig vad jag ville ha i julklapp så sa jag; “ett kinderägg räcker älskling!”. Så han gav mig en äggkartong. Med kinderägg. Blev jätteglad.
  • Jag blir fortfarande orimligt irriterad över när mina ögonbryn ser konstiga ut. Så mycket att jag ibland säger till Jacob “…NÄ…jag stannar nog hemma idag”. Dvs – EXAKT samma sak som jag brukade säga 2003. Fast nu är det 2017. Och jag vägrar inte gå till skolan. Jag vägrar gå till mitt jobb. Som jag har pluggat fem år för att få.
  • För inte så länge sedan så sa en kollega exakt samma sak, samtidigt som mig…vilket gjorde att jag (självklart) sa; “SMURF!!!!!STJÄRNSTOPP!!!!!LYCKAN I MIN!!!!!!!!”. Exakt som för 20 år sedan. Inget har förändrats.
  • Jacob började prata om att vi skulle diska precis. Typ nu. Fast jag är upptagen med att blogga (*partypooper*). Så jag sa; “DU KAN VARA EN DISK!!!!!”. Konstruktivt + en stark indikation på att min argumentationsteknik inte har förändrat sedan 2002.

….hmmmmmm… det var nog det.

Kom ihåg att personlig utveckling bara är skit! Det är bara något som någon kom på för att typ tjäna pengar! Inget behöver förändras! Allt kan vara som vanligt, hela tiden!

Vill man dock förändra något så är det bra att göra det. Såg en tjej på tv som var beroende av diskmedel och drack en liter om dagen. Liksom såna vanor är jättebra att förändra.

Pusshej!<3

 

MAN FÅR VARA HUR FUCKING TRÅKIG MAN VILL!!!!!!

Idag känner mig mig trött. Som om jag är av glas som kan krackelera när som helst.

…och jag är ju inte rädd för att krackelera om man säger så. Heheheheeh. 

Hur som helst. Känner mig tråkig. Jättetråkig. Samtidigt är min hy är supertorr. Kanske för att jag, under förra helgen, råkade bada “lite” i svartån (en å som går igenom Örebro som det måste finnas NÅGON död kropp i, liksom NÅGON). 

Men vet ni! Man får vara hur fucking tråkig man vill!!!!!!!!!!!!!! Speciellt när ens hy är supertorr och livet känns som en avslagen cola!!!!! Det får man!!!!!!!

Så det ska jag vara nu.

Men innan dess vill jag bara berätta om en tidig födelsedagspresent! Nämligen en Playstation Camera (tack Jacob och sväris<3). Så nu registrerar mitt dansspel typ alla rörelser jag gör vilket innebär att jag typ får full pott, hela tiden. Jag som trodde jag var hälften så bra som jag verkligen var. Eller är. Men eftersom jag spelat med min smartphone så har inte spelet förstått hur bra jag är. På riktigt. 

Det enda som är jobbigt är att kameran (ANTAGLIGEN) filmar under tiden jag spelar mitt dansspel. Och låt oss säga att det ser…………inte………….ut……..som……….i……….en……….musikvideo………..

Dock fortfarande supernöjd att jag får vara en superstar varje dag! Som nedan.

 

Om jag spenderade lång tid på att komma på ett användarnamn?

Svar nej. Det kom helt naturligt.

Nu ska jag fortsätta vara tråkig. Gärna sova innan 21.

Pusshej<3

 

Jag uppnår saker!

Hej.

…det här hände:

……ohhhppsss fel….det här var visst igår när jag gick på bio och såg Guardians of the Galaxy 2 och förvandlades till ett emotionell vrak.

…menar…SJÄLVKLART…detta:

18260882_10154232376362271_1603692576_o.jpeg

Jag mår i alla fall jättebra! Nästan för bra efter att ha sprungit en hinderbana på 8 km samt ramlat in i svartån. När jag vaknar upp på morgonen så förväntar jag mig liksom något. En helt nedbruten kropp. En förkylning. Magsjuka. Rabies. NÅGOT. Men nej, ingenting. Det är nästan som om jag mår bättre efter att jag har gjort det? Som om fysisk aktivitet är jättebra för en? (KONSTIGT???!!!).

Aja. Skönt allt är som vanligt igen. Nu kan jag fortsätta med att maska när jag går på gruppträning på Friskis. Vilket känns sååå bra. Nästan bättre än att klara en hinderbana på 8 km. Längtar tills gruppledaren säger att jag ska göra armhävningar på tå och jag skyller på något som gör att jag måste göra det på knä. Eller bara fokusera på träningspass som får mig att känna mig som en stjärna i en musikvideo. Alla träningspass på Friskis har inte det som fokus nämligen (synd!).

…hmmmmmm…..annars då. Jo, jag har insett att Thorsten Flink är JAG innan Actionrun. Så fort någon frågade om jag var laddad inför Actionrun blev jag superdefensiv och berättade att allt jag gjorde var att se på serier (sant) och typ äta (också sant) eftersom jag hade läst det i en blogg (typ alltid sant) och allt som står i den bloggen var sanning (oklart)!!!!!!!

Aldrig känt mig så nära Thorsten Flink som nu. Tvärtom. Har känt att vi är väldigt olika varandra han och jag. Men skam den som ger sig!

Thorsten Flinck KROSSAR EN UNG JOURNALIST! Riktigt guld!

A post shared by Filmfabriken (@filmfabriken) on

*ni som vet ni vet*

Pusshej/Tinis

 

Hur man förbereder sig inför ett hinderbanelopp – den första och absolut sista delen (för jag gör inte det här igen)

Hej.

Foto 2017-04-28 20 53 37

Jag har varit lite frånvarande pga några saker. Eller okej. Är på grund av EN sak.

Jag har förberett mig inför Actionrun. Det kanske inte låter som ett 24/7-jobb men det har det verkligen varit. Ett 24/7-jobb där jag har…

  • …sovit. Har läst att man ska prioritera sömn innan ett lopp – och eftersom det är något jag är väldigt bra på har jag gjort detta. Skulle inte bara säga att jag är väldigt bra på detta. Jag kan sova var som helst, när som helst och hur som helst. Och vad är det man brukar säga, “gör det du är bra på så kommer du att bli framgångsrik”. Jag är framgångsrik på att sova. Helt enkelt.
  • …tränat. En gång.
  • ..yogat. En gång.
  • …ätit. Något jag gör varje dag MEN denna vecka har jag verkligen tänkt på att jag inte bara äter för att jag är hungrig utan att jag äter för att det är superviktigt inför Actionrun. Som när jag åt lite chips i tisdags då tänkte jag verkligen “det här kommer att hjälpa inför Actionrun, exakt det här chipset, den här stunden, den kommer att hjälpa mig bli ännu bättre på att springa hinderbanor på 8 km” . 
  • …googlat “hur man äter inför ett hinderbanelopp”. Hittade en sida att jag skulle äta bananer och jordnötssmör sååååå nu har jag köpt massvis med bananer och jordnötssmör sååååå…….det är väl….planen?
  • …också googlat “hur man iscensätter sin egen kidnappning inför ett hinderbanelopp på 8 km” men antagligen har ingen tagit upp det här ämnet?! Antagligen blev det typ noll träffar? Dåligt!!!
  • …skrivit en instruktion på “hur man iscensätter sin egen kidnappning inför ett hinderbanelopp på 8 km” – inte för att jag ska göra det utan för att jag är en humanist som verkligen vill hjälpa människor. I framtiden.
  • …sett massvis med serier! Läste någonstans att man verkligen skulle fokusera på att vila veckan innan ett lopp. Och ja, hur kan jag säga emot detta? Jag är ju inte någon som ger upp helt enkelt! Kanske har jag inte sprungit flera mil i veckan eller lärt mig att bära upp min kroppstyngd MEN jag har i alla fall vilat veckan innan loppet och det är ju värt massor. ELLER HUR?!
  • …tränat på att gråta diskret. Det är lika bra att inse att jag kommer att grina någon gång under loppet pga utmattning så då kan jag lika gärna försöka göra det diskret. Dvs. inte såhär:

bild 1

…mer såhär.

enhanced-4722-1421089124-14

Ingen bild på mig men såhär kan jag tänka mig? Att grina alltså. Gråten är inte helt diskret men garanterat den mest diskreta gråten jag någonsin kan utföra. Och har tränat. Så hoppas det går bra (*hoppas*).

Nu ska jag hämta Jacob. Ska bli skönt. Han har varit borta en vecka och ingenting är detsamma utan honom.

Pusshej<3

“…om du såg vad jag såg. Då skulle du förstå”

Den här texten kom upp i mitt huvud. Jag vet inte om den utspelar sig under någon speciell tidpunkt. Men kanske det är meningen med alltihop. Att allt samlas under en lång tid och bara blir. Trots att det inte utspelat sig på en gång. 

Baby. Jag säger att jag är halv. Men du säger “för mig är du hel”.

Baby. Jag säger att jag är sönder. Som brustet fucking glas. Du kan skära dig och göra dig illa. Snälla, gör dig inte illa. Men du säger “…jag har aldrig gjort mig illa. Jag har aldrig skurit mig på din spegelbild”.

Baby. Jag säger att du inte ska komma närmre. Jag är en bomb som kan explodera. Jag kan explodera och förvandlas till tusen bitar. Och du säger “för mig är du alltid intakt. Du kan inte göra mig illa. Även om du förvandlas till tusen små bitar”.

Baby. Jag säger att jag ibland är tråkig. Tråkigast i världen. För ibland förvandlas min hjärna till ett grötigt kaos och jag kan inte göra något annat än att vara med mig själv tills allt går över. Och du säger “om du såg vad jag såg skulle du förstå. Du skulle förstå varför jag stannar hos dig”.

Och för ett ögonblick ser jag min egen spegelbild. Jag ser det du ser. Och jag vet att jag måste hålla i dig hårt. 

Så länge jag kan.